Igår var vi med Linn på Södersjukhuset, dels för att göra den andra synundersökningen och dels för att göra ultraljudet på hjärtat. Ögonundersökningen gick bra, det gick inte att se några problem med hennes näthinna. Ultraljudet på hjärtat visade inte heller på några konstigheter, det fanns inga hål där det inte skulle finnas några. Läkaren som gjorde undersökningen trodde att det blåsljud som hördes mycket svagt kunde vara ett fysiologiskt ljud, dvs det uppkommer genom hjärtats normala cirkulation.

Idag var vi på det första besöket på BVC, (det börjar kännas som om vi har en normal bebis, det här är ju saker som alla kompisar pratat om när dom fått barn...). Det handlade egentligen bara om mätning och vägning. Dom om vår förvåning när vågen visade på 2900 gram !!  Snart har vi en trekilosbebis ....

Idag (eller igår) skulle Linn egentligen ha fötts, det känns lite konstigt med tanke på hur länge hon funnits hos oss redan. Dagen till ära genomfördes det andra besöket på BVC med mätning och vägning. Linn har nu passerat 3-kilosvallen med 120 gram och är hela 48,5 cm lång. Längden noterades med viss reservation eftersom Linn inte var något vidare samarbetsvillig...

Hon har också börjat bli livligare på nätterna (dvs. skriker...), vi tror att det har med hennes mage att göra och att hon äter mer än vad hennes matsmältning klarar av. Hon verkar också ha en hel del gaser i magen som vi ska skaffa speciella droppar för att hjälpa henne med. Annars tuffar det på i maklig takt, jag är snart klar med skötbordet så vi kan flytta ut blöjor mm ur tvättstugan där blöjbyte mm utförs för tillfället.

På dagens BVC-besök vägde Linn 3420 gram, en ökning med tre hekto på en vecka... Det är tur att man inte ökar lika snabbt i vikt själv. Han är också 50.5 cm lång vilket innebär att hon vuxit 10 centimeter sedan hon föddes. Hon börjar verkligen kännas som en stor bebis nu.

Igår när vi bytte blöja på Linn märkte vi att hon har en liten knöl i ena ljumsken. Efter att först ha varit på Sachsskas akutmottagning (som har sommarstängt), sedan på Huddinge Sjukhus Barnakut (som inte har någon barnkirurg) fick vi åka till Astrid Lindgrens Barnsjukhus och konstatera att Linn har ett ljumskbråck. Det är ganska litet och går att trycka tillbaka så hon kommer ett opereras för det inom ca två veckor.

Bråcket kan förklara att Linn har varit extra noga med fysisk närhet och har varit lite mer gnällig än vanligt.

Idag var det dags för BVC-besök igen med mätning och vägning. Sedan förra besöket har hon gått upp 350 gram till 3770 och blivit ytterligare en centimeter längre.

Vi tycker att Linn har börjat att kommunicera på ett mer påtagligt sätt, när vi pratar med henne svarar hon ibland med något av sina speciella ljud. Det är fascinerande att kunna börja kommunicera med henne efter att bara ha haft en monolog...

Nu var det dags för första återbesöket på Sachsska efter utskrivningen. Barn födda före 32:a veckan följs upp med kontinuerligt återkommande kontroller fram tills dess att de är 1,5 år gamla.  

Linn fick med beröm godkänt och även läkarna på Sachsska undrade om mamma går på anabola steroider eftersom hon växer som ett spjut. Vikt för dagen var 3860 g. Allt annat såg även det bara fin, fint ut. Nästa kontroll blir i september då hon i korrigerad ålder är runt 3 månader (verklig ålder - 5 månader).

Än en gång påminde läkarna om att man med dessa barn bör utgå från korrigerad ålder när man ser till vad de kan och inte kan. Linn är helt klart lite efter sina jämnåriga i utvecklingstakt, men före när man ser till den korrigerade åldern, dvs. 3 veckor.

Veckans BVC-besök visar att Linn har lagt på sig ytterligare 300 gram och väger nu 3920. Barnsjuksköterskan Eivor tyckte att det hade hänt en hel del bara sedan förra veckan när det gäller Linns respons på ljud och rörelser. Hon var mycket intresserad av mobilen som hänger över skötbordet på BVC, den är röd, svart och vit, färger som sådana här små barn har lättast att se.

24/7 2003, 12 veckor och 1 dag (3 veckor och 1 dag korrigerad ålder)

I dag blev mamma absolut säker på att Linn log ett svarsleende (har nog tyckt att hon gjort det några gånger tidigare, men inte varit riktigt helt absolut säker... Man önsketänker ju så lätt!). Vilken känsla! Dessutom har hennes joller blivit mer nyanserat. Där finns helt klart ett nytt ljud som vi inte hört henne producera tidigare när hon "samtalar" med oss.

30/7 2003, 13 veckor  (4 veckor korrigerad ålder)

I dag får Linn sin första vaccinationspruta. I hennes fall följer vi den verkliga åldern i fråga om vaccinationer. Kan tänka mig att det kan vara annorlunda om barnet är väldigt underburet, tex. född i vecka 23-25. 

Hon skrek i högans sky, men det gick snart över. Vikt för dagen var 4090 g och längd hela 53 cm.

7/8 2003, 14 veckor och  1 dag (5 veckor och 1 dag korrigerad ålder)

I dag var det så dags för den första "normala" läkarundersökningen, dvs. en som alla barn genomgår och som inte beror på att hon är för tidigt född. Läkaren tyckte att hon utvecklats fint och att hon knappar in med stormsteg. Hon väger nu 4220 g (vilket känns! Hon envisas med att bli runtburen hela tiden. Jag håller på att vänja henne vid Baby Björnen för att få båda händerna fria så att man kan få något litet gjort...) och är tveksamma 54 cm lång (sprattlade som en fisk när BVC sköterskan skulle mäta så resultatet är med viss reservation).

Det som är riktigt roligt är att hon börjat kommunicera på allvar. Hennes leende går bokstavligen från öra till öra och hon "pratar" allt längre och mer sammanhängande perioder. I skrivande stund hör jag hur Anders och Linn har en animerad konversation i gång! Det är så vansinnigt kul att sitta och prata med henne nu när hon svarar. Tänk att hon bara för några veckor sedan i princip bara åt, sket och sov - och skrek, ej att förglömma. Tidigare var det mer regel än undantag att hon skrek när hon låg på skötbordet, men numera är mobilen ovanför skötbordet en riktig favorit som hon blir alltmer intresserad av.

22/9 2003, 20 veckor och 5 dagar (11 veckor och 1 dag korrigerad ålder)

I dag var vi på återbesök på Astrid Lindgrens Barnsjukhus för att kontrollera bråcket. Vi har inte behövt korrigera det på åtminstone 5 veckor nu. Döm om vår förvåning när läkaren konstaterade att bråcket inte längre gick att känna. Linn skrek en hel del under tiden vilket i och för sig var bra, då hade bråcket känts tydligare.

18/12 2003, 7 ½ månader (5 ½ månader korrigerad ålder)

I dag vi med Linn till läkaren på Sachsska för efterkontroll. Dom tog bland annat blodprov för att kolla upp hennes järnvärde och att hon får i sig tillräckligt med näring. Läkarna tyckte att hon är lite väl lätt för sin längd, hon väger nu 6130g och är 64.3 cm lång.

30/12 2003, knappt 8 månader (knappt 6 månader korrigerad ålder)

I dag vände sig Linn för egen maskin! Hon låg på mage på babygymet och helt plötsligt låg hon på rygg, varken jag eller Kerstin hann uppfatta själva vändningen. När vi lade tillbaka henne på mage vände hon sig genast på rygg igen! En gång är ingen gång medan två gånger är en vana !

7/2 2004, drygt 9 månader (drygt 7 månader korrigerad ålder)

Nu har vi varit på baby-simmet för 4 e gången. Från att ha blivigt jätteupprörd över att få vatten i ansiktet reagerar hon knappt på det längre, utvecklingen går fort. Hon har också prövat att dyka lite, jag håller henne på en armlängds avstånd, säger "dyk" och tar ner henne under vattnet och drar henne mot mig. Det blir ett dyk på någon sekund som första gången var RIKTIGT otäckt men som nu fungerar riktigt bra. Målsättningen är at hon ska sparka ordentligt och hålla munnen stängd. Nog sparkar hon alltid men det där med munnen varierar....

En bieffekt av baby-simmandet är att man nästan behöver våtdräkt när Linn ska badas i baljan hemma, gissa om hon sprattlar och plaskar !

Hon har också blivit mycket bättre på att sitta, än så länge sitter hon inte helt för sig själv på golvet utan behöver lite stöd. Men håller man i benen eller höfterna på henne går det riktigt bra. Ett av grannbarnen, Gabriel, som är född när Linn skulle ha fötts sitter för sig själv, står lite och hasar sig fram på golvet. Än så länge gör Linn inte något av det men det kommer så småningom...

Just det, vikt och sånt, vid den senaste kollen (30/1) vägde hon 6710 och var 66,6 cm lång. Läkarna är lite bekymrade över att hon inte växer så fort som hon borde men på BVC är dom inte så bekymrade "Hon är ju så aktiv och ser så glad och frisk ut". Fast det klart, man vill ju gärna att hon ska lägga på sig lite !

12/2 2004, 9 ½ månader (7 ½ månader korrigerad ålder)

Äntligen har Linn börjat sitt upp på egen hand, man måste fortfarande se till att hon har ordentligt med mjuka kuddar runt omkring sig eftersom det blir en hel del vurpor. Det har visat sig att kuddarna i soffan är som gjorda som stöd! Nu börjar vi knappa in på dom som hon borde vara jämngamla med !

15/2 2004, 9 ½ månader (7 ½ månader korrigerad ålder)

Under natten mellan torsdag och fredag finns Linn plötsligt jättesvårt att andas, hon hostade och det väste om henne när hon andades. När Kerstin var till läkaren på fredag visade det sig att hon hade fått falsk krupp. Vi fick recept på slemlösande/vidgande medicin att ge henne för att underlätta andningen. Natten till lördag som hon mycket dåligt, dels vaknade hon hela tiden av hostan och dels var hon jättetungandad, på morgonen var vi helt slut allihopa.

Hela lördagen var hon som ett plåster på mig och Kerstin, det gick inte att sätta henne ifrån sig ens en kort stund, jättejobbigt både för henne och oss, hon sov till och från under dagen i 10-20 minuterspass. Under natten mot söndag blev hon märkbart bättre och var mycket piggare under även om hon fortfarande låter som en blandning mellan Darth Vader och ett spöke...

7/4 2004, 11 månader (9 månader korrigerad ålder)

Under de senaste dagarna har Linn varit jättegnällig och i Tisdags fick hon plötsligt hög feber, som i och för sig gick ner efter knappt ett dygn.

Idag fick vi reda på orsaken, hon håller på att få sin första tand! Än så länge syns den bara som en liten springa i tandköttet i underkäken, men den känns helt klart ...

Det märks också på henne att hon utvecklas mentalt, för någon dag sedan satt jag och iakttog henne när hon lekte på vardagsrumsmattan. Han har en liten lila genomskinlig hink med runda, fyrkantiga, trekantiga och stjärnformade klossar i som hon mest brukar röra runt bland. Plötsligt satt hon och omväxlande tittade genom botten på hinken och sedan bredvid, det var som om hon satt och jämförde hur det såg ut genom kinken och vid sidan om. Man kunde riktigt se hur hon satt och funderade !

8/1 2005, 20 ½ månader

Det har hänt mycket sedan sist ...

I nästa vecka skall Linn börja på dagis, Bäckalidens förskola. Det är en bit hemifrån (en god halvtimmes promenad) men i alla fall vårat andrahandsval. Förstahandsvalet, dagiset på andra sidan gatan, är tyvärr mycket populärt så där kommer hon troligen inte in under de närmaste åren.

Linn pratar massor nu, inte så att vi förstår vad hon säger, men mycket ljud kommer det ut. Vi ser verkligen fram emot att kunna kommunicera på riktigt. Det är helt klart att hon förstår vad vi säger till henne, fast hon ibland låtsas som om hon inte förstår.

Den 11/1 ska Linn på sin sista prematurkoll, efter det är det dom vanliga kollerna som gäller även för henne. Det har ju inte varit några som helst problem tidigare... Dagen efter är första dagen på dagis och den sista ögonkontrollen, dom ska försöka se om hon har någon form av synfel. Eftersom både hennes pappa och faster har haft glasögon tidigt är det väl på sin plats att kolla upp det.

11/1 2005, 20 ½ månader

Idag var vi på den sista prematurkollen hos Doktor Birger Winblad på Södersjukhuset. Linn klarade testet med god marginal och behöver inte går igenom några med kontroller, bortsett från de som alla barn gör, det känns skönt! Vi har haft lite funderingar på om hon får för lite kalk i sig eftersom hon inte gillar mjölk, men efter ett besök hos dietisten kunde vi konstatera att det inte var några överhängande problem och vi får fortsätta med att ge henne ost, egengjord youghurt-drink och mjukost.

12/1 2005, 20 ½ månader

Första dagen på dagis...

Idag började den tre veckor långa inskolningen på Bäckalidens dagis. Vi var där i en timme, det är korta besök i början, och fick träffa de andra barnen och "fröknarna". Det var lite trögt i början, Linn satt mest i pappas knä den första halvtimmen men sedan lossnade det och hon lekte lite med de andra barnen.

13/1 2005, 20 ½ månader

Andra dagen på dagis hade dom julgransplundring, hela stugan var med så det blev mycket barn och högljutt. Lite för mycket barn och ljud på en gång för Linn som tyckte det var lite jobbigt. Efter timmen på dagis var det dags för den sista ögonkontrollen på St Erik. Även den kontrollen klarade Linn med glans. Hon är något översynt men det är tydligen normalt i hennes ålder och korrigerar sig självt med tiden. Efter kaoset på dagis och ögonkontrollen var Linn helt slut och sov i en och en halv timme, jag hann inte ens på i henne lunch. I och med det var resten av dagen också kaosartad med en liten tjej med alldeles för kort stubin. Hon somnade tidigt och sov sedan ganska oroligt under natten.

14/1 2005, 20 ½ månader

Tredje dagen på dagis. Vi är fortfarande bara där en timme per dag, from onsdag nästa vecka skall det bli två timmar per dag. Fredagar är lite lugnare, det är en mindre i personalen och färre barn, så det blir lite lugnare vilket nog var bra efter gårdagens övning. Idag fick Linn vara med på samlingen utan pappa, det gick bra trots att hon med jämna mellanrum kom ut för att se efter att jag var kvar.

19/1 2005, snart 21 månader

Första dagen på dagis med tvåtimmarsdag, och första gången Linn lämnades ensam en stund. Jag gick ifrån ca 20 minuter och det var nog lika jobbigt för mig som det var för Linn. Jag fick klä på mig och gå ut, gå runt hörnan och in i personalens fikarum. Linn blev jätteledsen när jag gick och det skar verkligen i mitthjärta att lämna henne där. När jag kom tillbaka hade hon lugnat sig och satt med en av fröknarna, Birgitta, och Maximus lekte med Maximus Tiger. Hon verkade nästan lite sur på mig efter att jag kommit tillbaka, men det gick snart över. Sedan var det dags att gå ut en stund och leka på gården. Dom har en ganska stor gård med sandlådor gungställning och lite olika lekredskap. Linn följde efter Birgitta och grävde lite i sanden och gjorde sandkakor. Hon verkar ha funnit Birgitta, vilket ledde till att några av dom andra barnen blev lite svartsjuka...

21/1 2005, snart 21 månader

Idag och igår har Linn fått vara hemma pga hosta, lätt feber och snuva. Jag antar att det här är en del i anpassningen till bakteriefloran på dagis...

Hoppas att det har gått över till på måndag, så att vi inte för för långa avbrott i inskolningen.

31/1 2005, 21 månader

I morgon skall inskolningen formellt vara avslutad, i själva verket har Linn redan varit några "heldagar" på dagis. Hon kommer straxt före 9 på morgonen eftersom dom brukar ha en samling klockan 9, efter den går dom normalt ut och leker fram till lunch. Efter lunch är det dags för en tupplur och vid två-tiden kommer vi och hämtar henne.

Än så länge är det smärtsamma farväl på morgonen, både för Linn och för pappa... Men dom brukar ringa efter en stund och säga att det har gått över efter några minuter. Även om man vet att det snart går över känns det svårt att lämna henne gråtande på dagis. Det är roligare att komma och hämta henne på eftermiddagarna, ibland verkar hon vara så upptagen med det hon gör att hon inte fäster någon större vikt vid att jag kommit.

Förhoppningsvis kommer hon snart att vara så van vid att vara på dagis att även lämnandet fungerar utan tårar...

4/7 2005, 26 månader

Nu har vår semester startat! Linn är hemma med Pappa i två veckor medan Mamma jobbar, sedan kommer två veckor tillsammans allihopa och till sist en vecka hemma med Pappa igen. Vädret är fantastiskt bra med en bit över 20 grader i skuggan.

Första våren på dagis har gått riktigt bra, till en början var Linn ganska reserverad och tyckte nog att de andra barnen var lite stökiga. Men efter ungefär halva våren verkade det som om det "släppte" och enligt fröknarna på dagis är hon självständig och ett riktigt "dagisbarn". Det är inte riktigt den beskrivningen vi själva skulle ge henne, vi tycker nog att hon är lite klängig ibland, men det kanske bara är så hemma...